Jag går under jorden, det känns som jag är instängd hela tiden.

Jag vill komma ut, men det går bara inte.

Du var det ända som var bra i mitt liv.

Jag har skrivit tusen sms som bara hamnat i utkastet,

men

jag vill inte förklara via sms eller en facebookchatt.

Men så är det i alla fall.

Jag har aldrig mått bra,

förutom när jag var med dig.

Och när jag träffade dig så ändrades allt inuti och det var ganska främmande

och så var det läskigt också, men jag hade dig.

Sen sket sig allting..